Kyrkan
Stenhuggarsamhället. Foto Paul Samuelsson. Bohusläns Museum
1906 var Lysekils nuvarande stora kyrka av sten färdig. Man tog då ner den gamla träkyrkan som i stället transporterades till Malmön där den byggdes upp igen och invigdes av biskop Rodhe den 15/5 1907 som Malmöns första kyrka.
Malmön fick dock en egen präst redan 1904 då Bolaget tillsköt 800 kronor årligen samt fritt rum förutom grundlönen på 1.000 kronor om året.[1] Gudstjänsterna hölls i en skolsal i Fiskeläget till dess att kyrkan var uppförd.
1909 bildade Malmön en egen kommun efter att tidigare ha tillhört Askums församling. 1898 förstördes Askums kyrkoarkiv genom eld i Tossene prästgård
Malmöns kyrkogård invigdes i slutet av 1901.
[1] En historik om Malmön, Kyrkoherde Cervin, Gravarne
Motiv med den gamla och den nya kyrkan i Lysekil, 1901. Från Bohusläns Museum.
Redan på 1500-talet fanns det en träkyrka i Lysekil som på 1790-talet ersattes av en ny träkyrka. 1901 uppfördes Lysekils nuvarande kyrka. Kyrkan, som är byggd i sten, är Bohusläns största och fungerar som landmärke för sjöfarare.
1700-talskyrkan plockades ned och återuppfördes på Malmön 1906
Konfirmation
Från Ulla Jönsson – Det här är mammas konfirmationsfoto i Malmöns kyrka med Herder Rhedin som präst. Troligen 1922. Mamma Maj Olsson står på andra raden längst t.v. Nån annan som känner igen sina föräldrar. med Maj Olsson, Lisen Ahlqivist, Märta Ströberg, Svea Gahne, Bror Kristiansson, Herder Rhedin, Arne Hjälte, Osvald Hermansson, Ellen-Marie Pettersson och Nelly Fransson.
Begravningsplats
Från Sotenäs kommunarkiv
Till Pastors Embetet i Askum, Öfverby, Tossene 1885
Från Sotenäs kommunarkiv
Undertecknade, af båda dessa samhällen utsedde komiterade i och för ordnandet af denna angelägenhet, frambära härmed förfrågan om, huruvida det från Pastorsembetets sida kan möta några svårigheter för ordnandet af denna sak på sätt vi omnämnt och anhålla att bli meddelade om, och under hvilka villkor jordfästning af de döde å den tillämnade begrafningsplatsen kan låta sig göra?
Det är icke vår mening, att för hvarje dödsfall vilja besvära prest att hitkomma för förättande af jordfästningen, utan ha vi företställt oss, att liken skulle bisättas och jordfästning kunna ske å några vissa tider med längre, om vintertid till och med några månaders mellantid.
Kunde jordfästningen ske en söndag, och det möjligen kunde passa den dagen att förrätta Gudstjenst i Fiskelägets skolsal, blefve vi ännu mera tacksamma.
Då komiterade icke ha sig fullt bekant, hvad vid anläggande af ny kyrkogård är att iakttaga, om ansökan derom till Kongl Maj:t, till Konungens Befallningshavande eller flere auktorieter numera skall ske, få vi härmed ödmjukast anhålla bli underrättade om författningsenliga gången dervid.
Malmön den 15 oktober 1885
———-
Innan Malmön fick en begravningsplats måste den avlidne först stå lik (i Göta Källare) till dess att väder och vind möjliggjorde den besvärliga resan till kyrkogården på fastlandet. Den gick först med häst och vagn fram till Fiskeläget och sedan på nästan obanad väg till udden (vid Stallet) där en äldre man hade byggt sig en stuga och agerade färjekarl. Färjan bestod av en större roddbåt där man fick placera kistan tvärs på mitten så man kunde ro i båda ändarna. När man sedan kommit till fastlandet fick man åter ha häst och vagn som körde den långa vägen till kyrkogården i Askum.
Begravningar
Förman Carl Fredrik Roos begravning 1928 – Johan Karlsson kör likvagnen
”På Vittorio’s begravning inbjöds gästerna till rummet bredvid bagarstugan. I själva bagarstugan skulle maten lagas för här skulle bli ett riktigt kalas. Gästerna var bjudna kl 6 på morgonen, då serverades frukost, och efter ett par timmar blev det vandring till den nya kyrkogården som nu anlagts på östsidan av ön på en liten backe ner mot sjön.
Vid återkomsten serverades sedan middag som bestod av salt fisk med sås och till efterrätt blåbärskräm och risgrynsgröt med mjölk och på kvällen bredda smörgåsar.
Många var bjudna och det blev ett kalas som lät tala om sig på ön i långa tider” (”Västerö” av Elsa Johansson)
Kolerakyrkogården
Från Sotenäs Kulturportal
Under de drygt tre veckor 1834 som Koleran kom till Malmön första gången insjuknade det 36 personer. 20 personer tillfrisknade och 16 avled, varav6 män och 10 kvinnor.
Andra gången 1866 varade epidemien i 4 veckor och 24 människor fick sätta livet till denna gång, varav 9 män och 15 kvinnor.
1865 till 1867 minskar folkmängden på Draget med 21 vuxna personer p g a koleran.[1]
[1] Knut Rosén 1972
Dragets Historia ligger på en egen hemsida på Internet – www.dragetshistoria.se – men jag föreslår att Du också går med i
Facebook-gruppen Dragets Historia där jag bl.a informerar om uppdateringar – Välkommen!