Godtemplarhuset

Av föreningslivet på Draget märktes väl mest den livaktiga nykterhetslogen ”Strandliljan”, som började sin verksamhet redan 1886. Initiativtagaren var L.P. Hållén. De hade en egen ordenslokal som uppfördes under år 1901 och som stod helt klar inför nyår 1902.
Dessutom hade man till mångas glädje en egen hornmusikkår som var verksam fram till 1931..  Det var smeden Olof Persson som flyttade till Draget 1861.  Han var stamfader till den stora Olssonska smed- och stenhuggarsläkten på Malmön.  Sönerna Patrik, Karl, Albin och James (Jemy) blev alla smeder och var även omtalade som mycket musikaliska och som bildade en mässingsextett.

Verksamheten tynade sakta bort och föreningen lades ner i början av 1960-talet och ordenslokalen såldes till f.d. butiksföreståndaren på Draget, Osvald Billqvist. Lokalen, i brist på underhåll, fick rivas i slutet av 1960-talet, enär den utgjorde en allt för farlig lekplats för traktens barn.

De som var religiöst intresserade hade bildat en förening, och andra som var mindre religiöst lagda och gärna ville ha dans på sina tillställningar, bildade då Godtemplarföreningen.

Den första möteslokalen var i ett större rum intill bakstugan i Barack 2 där skollokalerna låg.

 

IMG_0289
Foto Terje Fredh.  Från Bohusläns Museum och Mary Ströberg.

1901 byggdes Godtemplarhuset på krönet på vägen ner till Draget och var säkert den största samlingslokalen på Malmön vid denna tid.

Godtemplarorden ”Strandliljan” hade som mest 280 medlemmar – de flesta från Draget. Skolläraren Georg Berfner ordnade kurs i ”svenska” här för arbetarna.

36 Godtemplarhuset (EAS)
Henning Johansson, Hugo Westblad, Anna Westblad, Axel Roos Georg Berfner*, Hulda Olsson, Asta Johansson, Wilhelm Berntson. Foto från Eva Ahlbäck Ströberg

Man arrangerade luciafester och julfester och på annandagen skulle julgranen utanför godtemplarhuset flyttas fram till Folkets Hus.

Efter 1940 ordnades inga fler julfester med dans och verksamheten avtog. Godtemplarhuset började sedan förfalla och revs slutligen 1960.

…om sjuttio eller åttio biljetter hade blivit sålda vid sista blåbandsfesten förliden söndag i skolhuset på Draget eller om det beställda standaret skulle förfärdigas i Halmstad eller i Torshälla…

IMG_0515
Foto från Jan-Åke Karlsson.

Stenhuggarteater. På Stenhuggeriet på Draget på 1930-talet. Tiden före Facebook och smarta telefoner. Kvällsnöjet var musik, kortspel och improviserad teater. Flaskan på bordet innehöll troligen bara vatten, godtemplarrörelsen var stark och de flesta stenhuggarna var medlemmar.

IMG_0514
Foto från Jan-Åke Karlsson

Fast Vänskap
”Den 30 oktober 1887 klockan 2 på eftermiddagen träffades 18 herrar på en plats i Lysekil under ledning av L. P. Hållén från logen Strandliljan på Bohus-Malmön för att bilda nykterhetslogen Fast Vänskap. Detta möte skulle bli inledningen till en lång kamp för nykterheten i Lysekil.”


Folkets Hus
År 1903 bildades en Folket-Hus-förening och 1907 byggdes Folkets Hus och dansbanan inte så långt därefter.
Folkets Hus blev nu den stora samlingsplatsen för alla på ön. Alla fackföreningsmöten hölls där och många teatersällskap gästade här samt kringresande sällskap med olika underhållning. Det var även bio under flera år samt dan på lördag och söndag. I slutet av 20-talet började också Folkets Hus föra en tynande tillvaro och ungdomarna började uppsöka andra platser efter att först ha rott över till fastlandet och sedan gått en längre sträcka. (Arnold Essman 1976)

Folkets Hus
Folkets Hus på Malmön. Foto från Bohusläns Museum.

Relationer
…såvitt han kunde förstå eller hade hört sägas, rådde det fiendskap mellan stenhuggare och fiskare på de flesta håll, där stenindustrin hade kommit igång, och så även här,  i synnerhet här.  Fiskarbefolkningen såg ned på stenhuggarna, skar alla över en kam i sin trångsynthet och betraktade invandrarna som allsköns slödder och pack,  ja ohyra som Bolaget lockade dit.  Stenhuggare och fiskare levde som två fientliga block och det ena lägret väntade sig inte något gott av det andra… 

Förhållandet mellan stenhuggare på Draget och fiskarna i Fiskeläget var väl kanske inte alltid det hjärtligaste, men motsättningarna utjämnades mer och mer,  allt eftersom även fiskarna blev stenhuggare och stenbrytningen spreds över hela Malmön.  Ett gammalt ordstäv bland fiskarna förr var  “Våra hundar skall gnaga våra egna ben”  och menade att våra flickor skall våra pojkar ha. Stenhuggarpojkarna  var alltså inte gärna sedda som friare, åtminstone inte av den tilltänktas föräldrar.

Fiskarna var starkt traditionsbundna och ogillade förändringar.  Det var däremot inte stenhuggarna som likt flyttfåglar  förde  den nya tidens oro med sig. Det märktes bl a vid kyrkbygget 1907 – fiskarna ville ha sin kyrka och stenhuggarna sitt Folkets hus.

Malmön fick både och – man byggde ikapp och kyrkan blev färdig först.  Betecknande var att inte en enda stenhuggare var med i det första kyrkorådet.

Med jämna mellanrum avgav Göteborgs Domkapitel en rapport och i ”Embetsberättelsen för pastoratet perioden 1895-1898” kan man läsa att –

”Wid bedömande av sedligheten i allmänhet måste man bemärka att befolkningen inom detta pastorat består av tvenne ganska skiljaktiga element – den fasta jordbrukande befolkningen jemte fiskarebefolkningen och den mer rörliga befolkning, som närer sig genom stenhuggeriyrket.   – Hvad beträffar den förstanämnd folkklassen, som utgör den talrikaste delen av befolkningen, kan det sägas att, att sedligheten bland densamma står jämförelsevis högt. Den består i allmänhet av nyktert, ärligt, arbetsamt, ärbart och kyrkligt folk. – Detta kan deremot icke obetingadt sägas om stenhuggeribefolkningen. Antikristendom och moderna läror söka sig här ett insteg och undergräfva vördnaden och aktningen för kyrkan och den allvarliga och bepröfvade läran.. De lösa läror som här insmugglas, äro ej utan sin skadliga inverkan på den allmänna moralen, som derför bland dessa befolkningselement är af mera löslig beskaffenhet. Här äro dryckenskaps- och otuktslasten icke så sällsynta” [1]

[1] Knut Rosén, 1972

Dragets Historia ligger på en egen hemsida på Internet – www.dragetshistoria.se – men jag föreslår att Du också går med i
Facebook-gruppen Dragets Historia där jag bl.a informerar om uppdateringar – Välkommen!

 

Nästa kapitel…