Levnadsförhållanden

Under mitten och slutet av1800-talet var det periodvis hungersnöd i Sverige och alltfler människor emigrerade. Men en del sökte sig också till den växande stenindustrin i Bohuslän och dessa stenarbetarna kom huvudsakligen från Blekinge, Skåne, Småland och Halland.

En del av dem var också yrkeskunniga då granit tagits ut på vissa platser redan tidigare.

Under den första tiden var de flesta utsocknes stenhuggarna ogifta, men efter några årtionden blev det vanligt att hela familjer kom flyttande. Detta innebar i sin tur att nettoemigrationen från Bohusläns kustbygder var obetydlig.

Mekaniseringsgraden var påfallande låg och stenhuggaryrket krävde hantverksmässig skicklighet. Fabriksliknade anläggningar var ovanliga ända fram till andra världskriget och småbrotten var de vanligaste enheterna, även om storbrotten kom till redan på 1880-talet.

Det första granitstenhuggeriet i Bohuslän anlades 1842 på Draget på Bohus Malmön av köpmannen C A Kullgren och överste Nils Ericsson (bror till uppfinnaren John Ericsson). Verksamheten bedrevs till en början i mindre omfattning med endast 10-20 anställda det första decenniet och i kronofogdens rapport år 1850 omtalas att ”inom Sotenäs härad å Malmön har börjat bearbetas ett stenbrott derifrån årligen flere skeppslaster af huggen granit försändes å utländske orter, särdeles till London och Hamburg”.

Under 1860- och 1870-talet började efterfrågan att öka på den bohuslänska graniten. Främst är det gatsten för tysk och dansk marknad, men även byggnads- och monumentsten efterfrågades.

Att följa befolkningsutvecklingen på Malmön och Draget före 1898 är ganska besvärligt då kyrkoböckerna förstördes detta år genom en brand i Tossene prästgård

Från mantalslängderna för Askum åren 1839-1859 som finns bevarade på Landsarkivet i Göteborg kan man dock få vissa uppgifter. I mantalslängderna redovisas Stenhuggeriet och Fiskeläget separat från och med 1854.
År 1873 finns Stenhuggeriet på Draget för första gången redovisat som ett eget samhälle i taxeringslängderna.
I husförhörslängderna skiljde man mellan Stenhuggeriet och Fiskeläget först 1880.

Totala antalet fast boende på Gamla Stenhuggeriet, Draget

Statistik

Befolkningsutveckling och sociala förhållanden på Bohus Malmön under perioden 1830-1909”.
(Knut Rosén, trebetygsuppsats vid Göteborgs Universitet 1972) Underlag för 1866 saknas.

När Malmön blev egen kommun den 1/1 1909 var folkmängden 1.532 personer och den 1/1 den 1/1 1941 1.204 personer.

Den 1.1 1931 bodde det fortfarande 220 personer på Draget.

Under slutet av 1800-talet var det en markant uppgång i tillverkning av kantsten för utbyggnaden av gator, vägar och spårvägslinjer vid urbaniseringen av Europas större städer. Till en början var det med andra ord främst storsten, kajsten, blocksten byggnadssten osv som bröts och i huvudsak exporterades för kanaler, broar, dockor, slussar, hamnar och befästningar. Dessutom förekom också leveranser av monument och monumentsten, socklar, arkader, fundament för statyer etc.

Under första världskriget upphörde en stor del av produktionen under en period men tog sedan fart igen för att uppnå en kulmen under högkonjunkturen i slutet på 1920-talet.som inte överträffades senare.

Efter sista strejken 1926 fram till 1931 fanns det fortfarande bra med arbete, men sedan kom den stora arbetslöshetskrisen. Alla fick sluta, men ”AK-arbete” fanns. Alla som kunde fick gå iväg på olika vägarbeten. Timpenningen där var 25-30 öre per timme. Arbetslöshetsunderstöd utbetalades till dom som var hemma, en ungkarl fick 8 kronor i veckan, ett gift par utan barn fick 11:10 i veckan.

Riksdagen beslutade sedan att bevilja pengar till statsbeställningar av ”knott”, så en del fick börja hugga igen på inskränkt förtjänst, 130 kronor per månad, men då fick man själv betala smide och nya verktyg på den förtjänsten.

1939 bröt andra världskriget ut. Då blev det permitteringar igen, och många stenhuggare kom ut på olika försvarsarbeten. Efter kriget blev det bättre med arbete.

Verksamheten tog successivt fart igen och under 1950-talet gjordes även experiment med jetbränning som innebar att syrgas och fotogen förbrändes under högt tryck med hög temperatur vilket gjorde att graniten smälte.

Nya material för bl.a. vägbyggnation kom därefter fram som ersatte graniten och 1977 lades verksamheten ner helt på Bohus Malmön och de sista inventarierna såldes vid auktion den 20/12/1977


07 PM angående Fattigvård
Från Sotenäs kommunarkiv

I ett ”PM angående fattigvård” daterat den 29/7 1880 avseende konsekvenserna för Stenhuggeriet och Kullgrens Enka av ett förslag från kommunen, finns antecknat ”en årlig avgift om högst 50 öre för man och 25 öre för kvinna som inom samhället är mantalsskrivna och fyllt 18 år”.

Dragets Historia ligger på en egen hemsida på Internet – www.dragetshistoria.se – men jag föreslår att Du också går med i
Facebook-gruppen Dragets Historia där jag bl.a informerar om uppdateringar – Välkommen!

Nästa kapitel…