Klyvningen

För att bli en skicklig stenhuggare var det viktigt att kunna se på stenen var man skulle slå för att den lättast skulle klyvas.

Det fannns två klyvriktningar – “svallen” och “klyven”. Den horisontella, som bestämdes av förekomsten av glimmer och fätspat, kallades svallen (eller liggklyven).

Den vertikala, som gick i en ungefärlig riktning nordväst – sydost och bestämdes av förekomsten av kvarts, kallades klyven (eller ståklyven).

image1
Foto Ulf Andersson 1977. Från Bohusläns Museum.

Kilning av block Kullgrens stenhuggeri. Blocket skall klyvas med rundkil och slägga. Blecket runt kilarna hjälper kilen att dra densamma nedåt”

Tillverkning av gatsten i svart granit. Märk den portugisiska handsläggan. Ulf Andersson 1977

Tillverkning av gatsten i svart granit. Märk den portugisiska handsläggan. Ulf Andersson 1977

image1 12
Först kilhålen med kilarna … Foto Ulf Andersson 1977. Från Bohusläns Museum.

Biten beskäres
... och sedan några slag med klubban. Foto Ulf Andersson 1977. Från Bohusläns Museum.

Foto Claes Funck 1963. Pikmejsel på kantstensyta.

Foto Claes Funck 1963. Pikmejsel på kantstensyta.

Axel Andersson, Myren. Han hugger kantsten till sig själv och sin villa, färdigbyggd på 1960 talet, då Claes fotograferade dessa bilder på Grönviksplan. Han byggde sin villa vid korsningen Myrenvägen-Dragetvägen 1953.

Foto Claes Funck 1963. Pikmejsel på kantstensyta

Foto Claes Funck 1963. Pikmejsel på kantstensyta

 

Foto Claes Funck 1963. Sätthuggning av kantsten.

Foto Claes Funck 1963. Sätthuggning av kantsten.

Foto Claes Funck 1963. Sätthuggning av kantsten.

Foto Claes Funck 1963. Sätthuggning av kantsten.

Foto Claes Funck 1963. Tryckluftsmejsel på kantsten.

Foto Claes Funck 1963. Tryckluftsmejsel på kantsten.

Dragets Historia ligger på en egen hemsida på Internet – www.dragetshistoria.se – men jag föreslår att Du också går med i
Facebook-gruppen Dragets Historia där jag bl.a informerar om uppdateringar – Välkommen!

 

Nästa kapitel…