Stenbrotten

image1-2
Foto K.W. Gullers 1954

Kullgrens Enka AB. Stenhuggare manövrerar stenblock upphängt i kedjor.


25 Karta - Stenbrotten - Järnvägen

Namn                                  Plats                                    Öppnat         Stängt
Häststensbrottet               Draget
Klockebrottet                     Draget                                     1893               <1930
Fiskelägsbrottet                Nordöstra Malmön              1894               <1941
Uddestensbrottet             Västra Malmön                     1897               <1930
Kvarnbrottet                      Nordöstra Malmön              1898
Kubabrottet                        Draget                                     1897                 1941
Kullebrottet                        Norra Malmön                       1902
Stallebrottet                       Norra Malmön                      1907                1932
Rävdalsbrottet                   Norra Malmön                      1925
Gulldalsbrottet                   Norra Malmön                      1934
Västerbrottet                      Nordvästra Malmön            1937

Häststensbrottet
Häststensbrottet på Väster var Kullgrens första stora stenbrott och var verksamt under många år..  Här anlade man en ”railväg” med järnvägsräls, sedan kallad ”rallvägen”. Längs rallvägen fanns också en lång stenverkstad – ”Långa Raden” – där varje stenhuggare hade ett eget litet rum öppet mot rallvägen men som gav skydd mot väder och vind. Vagnarna med stenlasten på rallvägen sköts sedan för hand av arbetarna hela vägen från stenbrottet förbi Göta Källare och ner till Polerverket och hamnen.

Klockebrottet
Nästa stora stenbrott var ”Klockebrottet” som anlades 1893 och som låg strax bakom ”Herrgårn”. Härifrån togs framför allt storstenen till Polerverkstaden och till finstenshuggning av monument och gravvårdar. Det fick namnet efter den rödmålade klockstapel som tidigare stod utanför stenmuren till Herrgården och som man ringde i vid arbetsdagens början och slut samt vid rasterna. . Graniten låg här i lätt tillgängliga skikt så blocken kunde tas ut i huvudsak med kilning. Brottbas var C. J. Wahlberg.
(1941 skriver dock Bergermo att brytning fortfarande pågår i Klockebrottet). Nedan den klassiska bilden som de flesta säkert har sett.

43 Klockebrottet ca 1910 (GHM)Klockebrottet ca 1910. Från Göteborgs Historiska Museum.

Kubabrottet
Från ”Kubabrottet” som låg strax ovanför Klockebrottet, kom all den gatsten eller ”knott”, som skeppades till Cuba i slutet av 1910-talet och som var mycket lönsamt både för stenhuggarna som arbetade som egna företagare men även för bolaget som tillhandahöll stenblocken. Stenen som bröts här exporterades till 85 olika länder. Det fick namnet efter den omfattande exporten av gatsten till Cuba.

Även från båda dessa stenbrott ovan gick en rallväg ner till Polerverket och hamnen, men här var arbetarna i stället tvungna att bromsa vagnarna med stenlasten efter bästa förmåga vilket inte var ofarligt.  Upp till brotten igen drogs sedan vagnarna av bolagets hästar.

47B Klockebrottet vid sekelskiftet (SB - PAH)
Kubabrottet vid 1930-talet.Från Bohusläns Museum

IMG_0273
Stenbrott på Bohus-Malmön 1910-25. Från Bohusläns Museum.


Stallebrottet
Stallebrottet öppnades för stenbrytning i januari 1907 och vägen dit anlades samma år. i april 1907 fick man också en ångkran i stenbrottet och rälsvägen till Stallebrottet från Grönvik anlades 1911. När efterfrågan på sten minskade pga världsekonomin lades verksamheten ner 1932 men återupptogs igen till viss del 1952 när det blev bättre tider.

Bilden visar Storbrott med  järnväg och kranar. I det Kullgrenska stenbrottet forslas stenen i tippbara vagnar på så kallade decauvillebanor till Bohus-Malmöns fiskeläge. Året är 1929. Granitaktiebolaget Kullgens Enka AB. Foto troligen David Almqvist (1888-1947, Uddevalla. Bohusläns Museum.

Bilden visar Stallebrottet med järnväg och kranar. I det Kullgrenska stenbrottet forslas stenen i tippbara vagnar på så kallade decauvillebanor till hamnen för lastning. Året är 1929. Foto troligen David Almqvist. Bohusläns Museum.

Uddebrottet
Var beläget på udden längst ut på Väster vid vattnet – därav namnet.

Småbrotten
Det fanns också ett antal småbrott spridda över ön där stenhuggarna skötte sig helt själva till dess att stenen var huggen och klar.

Ett litet tvåmansbrott med den typiska svängkranen. FotoDavid Almquist 1929Ett litet tvåmansbrott med den typiska svängkranen. Foto  David Almquist 1929. Från Bohusläns Museum.


Stenbrott 1927
Stallebrottet 1927. Foto David Almquist (Studio Maria Lundbäck). Från Bohusläns Museum.

 

Mantalsberäkning 1849

14 MantalsberäkningFrån Sotenäs kommunarkiv

Dragets Historia ligger på en egen hemsida på Internet – www.dragetshistoria.se – men jag föreslår att Du också går med i
Facebook-gruppen Dragets Historia där jag bl.a informerar om uppdateringar – Välkommen!

 

Nästa kapitel…