Stenbrotten
Foto K.W. Gullers 1954
Kullgrens Enka AB. Stenhuggare manövrerar stenblock upphängt i kedjor.
Namn Plats Öppnat Stängt
Häststensbrottet Draget
Klockebrottet Draget 1893 <1930
Fiskelägsbrottet Nordöstra Malmön 1894 <1941
Uddestensbrottet Västra Malmön 1897 <1930
Kvarnbrottet Nordöstra Malmön 1898
Kubabrottet Draget 1897 1941
Kullebrottet Norra Malmön 1902
Stallebrottet Norra Malmön 1907 1932
Rävdalsbrottet Norra Malmön 1925
Gulldalsbrottet Norra Malmön 1934
Västerbrottet Nordvästra Malmön 1937
Häststensbrottet
Häststensbrottet på Väster var Kullgrens första stora stenbrott och var verksamt under många år.. Här anlade man en ”railväg” med järnvägsräls, sedan kallad ”rallvägen”. Längs rallvägen fanns också en lång stenverkstad – ”Långa Raden” – där varje stenhuggare hade ett eget litet rum öppet mot rallvägen men som gav skydd mot väder och vind. Vagnarna med stenlasten på rallvägen sköts sedan för hand av arbetarna hela vägen från stenbrottet förbi Göta Källare och ner till Polerverket och hamnen.
Klockebrottet
Nästa stora stenbrott var ”Klockebrottet” som anlades 1893 och som låg strax bakom ”Herrgårn”. Härifrån togs framför allt storstenen till Polerverkstaden och till finstenshuggning av monument och gravvårdar. Det fick namnet efter den rödmålade klockstapel som tidigare stod utanför stenmuren till Herrgården och som man ringde i vid arbetsdagens början och slut samt vid rasterna. . Graniten låg här i lätt tillgängliga skikt så blocken kunde tas ut i huvudsak med kilning. Brottbas var C. J. Wahlberg.
(1941 skriver dock Bergermo att brytning fortfarande pågår i Klockebrottet). Nedan den klassiska bilden som de flesta säkert har sett.
Klockebrottet ca 1910. Från Göteborgs Historiska Museum.
Kubabrottet
Från ”Kubabrottet” som låg strax ovanför Klockebrottet, kom all den gatsten eller ”knott”, som skeppades till Cuba i slutet av 1910-talet och som var mycket lönsamt både för stenhuggarna som arbetade som egna företagare men även för bolaget som tillhandahöll stenblocken. Stenen som bröts här exporterades till 85 olika länder. Det fick namnet efter den omfattande exporten av gatsten till Cuba.
Även från båda dessa stenbrott ovan gick en rallväg ner till Polerverket och hamnen, men här var arbetarna i stället tvungna att bromsa vagnarna med stenlasten efter bästa förmåga vilket inte var ofarligt. Upp till brotten igen drogs sedan vagnarna av bolagets hästar.
Kubabrottet vid 1930-talet.Från Bohusläns Museum
Stenbrott på Bohus-Malmön 1910-25. Från Bohusläns Museum.
Stallebrottet
Stallebrottet öppnades för stenbrytning i januari 1907 och vägen dit anlades samma år. i april 1907 fick man också en ångkran i stenbrottet och rälsvägen till Stallebrottet från Grönvik anlades 1911. När efterfrågan på sten minskade pga världsekonomin lades verksamheten ner 1932 men återupptogs igen till viss del 1952 när det blev bättre tider.
Bilden visar Stallebrottet med järnväg och kranar. I det Kullgrenska stenbrottet forslas stenen i tippbara vagnar på så kallade decauvillebanor till hamnen för lastning. Året är 1929. Foto troligen David Almqvist. Bohusläns Museum.
Uddebrottet
Var beläget på udden längst ut på Väster vid vattnet – därav namnet.
Småbrotten
Det fanns också ett antal småbrott spridda över ön där stenhuggarna skötte sig helt själva till dess att stenen var huggen och klar.
Ett litet tvåmansbrott med den typiska svängkranen. Foto David Almquist 1929. Från Bohusläns Museum.
Stallebrottet 1927. Foto David Almquist (Studio Maria Lundbäck). Från Bohusläns Museum.
Mantalsberäkning 1849
Från Sotenäs kommunarkiv
Dragets Historia ligger på en egen hemsida på Internet – www.dragetshistoria.se – men jag föreslår att Du också går med i
Facebook-gruppen Dragets Historia där jag bl.a informerar om uppdateringar – Välkommen!