Hästar

Bolaget använde under många år hästar för transport av block och bearbetad sten – som mest var beståndet 35 hästar. Stenkörare med häst och vagn körde block till bearbetningsplatserna och gatsten till utlastningsställena. Transportlederna var småvägar, byggda runt om i bergen. Det var ett hårt arbete både för häst och körare (vagnarna vägde ca 1,3 ton) och vägarna var ofta provisoriska och branta. Hästarna förbrukades i snabb takt. Jämsides med körning av häst skedde från 1908 också transport med järnväg (se eget kapitel) i början med ångdrift och sedan med dieselmotordrift. År 1962 övertogs alla stentransporter av lastbilar.

Det var som Arne Lundgren skrev Människor som hästar for illa och särskilt vintertid. Hela rymden gnisslade och skrek, när bromsen drogs åt mot de järnskodda bakhjulen och den som en gång sett en häst gå omkull med stenlasset i en isig utförsbacke glömmer det aldrig.

Det äldsta stallet för 1-2 hästar var där senaste postkontoret låg. Vid Draget fanns det plats för 5-6 hästar och på Myren byggdes det största stallet 1903 och även mindre sådana vid Stallen som dock inte fått sitt namn därav.

”En kuskförman (förkörare) jobbade från kl. 4 på morgonen till kl- 8 på kvällen. Dessutom körde han flisade på ledig tid. Tala om arbetsmänniskor! Men denne förkörare fodrade också mycket av sig själv och nästan lika mycket av dem han arbetade ihop med, men mest fick de stackars hästarna sitta emellan”.

H‰sttransport vid Smedjan - 1910-talet.
Hästtransport vid Smedjan 1910-talet.  Från Gertrud Hållén (1911-1999).

 

31 Johannes från Orust omkr 1920 (KGC)
Johannes från Orust omkring 1920.  Från Carl-Gunnar Carlsson och Harly Carlsson.

 

image1 5
Foto Oscar Färdig 1910-tal.  Från Bohusläns Museum.

Bolaget hade under många år hästar på Draget för transport av stenblock och bearbetad sten. I uthuset till Herrgården stod ”Brage”, ”Luron”, ”Lydia”, ”Läcker”, ”Sulle” och ”Sultan” i stallet. Ansvarig för hästarna vid denna tidpunkt var Johan Carlsson som står bakom den vita hästen ”Läcker”. Alla hästarna hade sina egenheter och Läcker var känd för att vara elek och bitsk.

Det var kraftiga hingstar – resliga. Det var ett hårt arbete för både häst och körare att frakta blocken som ibland vägde över 1 ton på branta och dåliga skrotstensvägar. Hästarna kunde bli sittande på hasorna, så att man för att få upp dem igen måste skära sönder remmarna och få undan skaklarna.

 Som mest fanns det ett 35-tal hästar på Malmön.

02 Ordningsregler för stalldräng
Från Sotenäs komunarkiv


Ordnings Regler för Stalldräng

 Att rykta alla hästarne väl samt hafva utfodrat dem ordentligt till tiden för utringning om morgnarne.

Att under rasterna tillse det alla hästar får sin bestämda portion samt mycket noga öfvervaka det inget foder spilles eller genom vårdslöshet eller på annat sätt onödigt förkommer.

Att upphemta allt spill från spiltorna då hästarne äro gångna i arbete.

Att skära hackelse och utportionera hafre blandat med hackelse som bör vara af råghalm – i hvarje krubba så att allt är för utfodring klart till hvarje rast.

Att grepa ut gödsel samt ordna gödselstacken på ett för jordbruks gödsling lämpligt sätt.

Dessutom åligger stalldrängen att emellan rasterna laga söndrigt seldon o.d. samt då nytt bör göras derom anmäla till kontoret samt att i tid anmäla vad foder bör reqvireras.

Malmöns Stenhuggeri den 25 november 1897

J A Carlquist


Övriga djur på Draget

67 Kon Grevinna och Harry Carlberg omkr ca 1922. Långe VerkstKon Grevinna och Harry Carlberg omkr ca 1922. Långe Verkstad till vänster och Tengelins hus. Från Edith Bjurström (1901-1995)

På 30-talet fanns det ca 50 kor på Malmön som åt upp allt grönt.

Gustav Rudolf Flagg hade ett par kor i Skogen vid första huset på vänster hand och sålde mjölken från dessa. Även Kalle Roos hade två kor som betade i bergen på Draget och hämtades in på kvällarna. Gideon Karlsson hade också kor.

Det fanns också gott om får. Fåren var omöjliga och betade av allt – växter, rönnskott, gräs och potatisblast de tog allt.  Stenhuggare Haglund på Draget hade många får och även Alfred Olsson.

25 Älg vid Klockebrottet ca 1924 (GH)
Älg vid Klockebrottet ca 1924.  Från Gertrud Hållén (1911-1999) samt Per Hållén och Birgit Hållén.

Dragets Historia ligger på en egen hemsida på Internet – www.dragetshistoria.se – men jag föreslår att Du också går med i
Facebook-gruppen Dragets Historia där jag bl.a informerar om uppdateringar – Välkommen!

 

Nästa kapitel…